jag blir så förvirrad
ibland känner jag mig så äckligt ful
och ibland kan jag se min spegelbild
och tänka att jag ser helt okej ut
tills jag sen titta ner på mina lår
när jag sitter någonstans
och bara se hur fettet väller ut
jag vet att jag inte är speciellt tjock
men det hjälper inte för känner ändå så

vet inte vad jag ska ha på mig längre
när jag började använda långa tröjor
och leggings istället för byxor
kände jag mig inte lika tjock
men nu har jag börjat tänka på
att det kanske visar mina former mer
även om jag faktiskt trivs i det
för det är mycket bekvämare än jeans

för stor rumpa, för stora lår, för små bröst

vill bara slänga på mig ett lager med kläder
som förhoppningsvis täcker allting
så man inte kan se mina riktiga former
det här kanske inte låter som ett stort problem
men jag mår sjukt dåligt av att tänka så hela tiden
plus alla andra negativa tankar jag bär runt på
en lösning är väl att börja träna men det blir aldrig av

idag var det ett år sen jag blev tillsammans med mattias
känns overkligt att det var så längesen han sa vill du bli min
när jag minns det som om det hände igår
det var så mitt första riktiga förhållande började
och jag kommer ha svårt att glömma den tiden
är så tacksam för dom månaderna jag fick
jag har aldrig känt mig mer älskad av någon
och så lycklig som jag var i början
tyvärr var vi inte menade för varandra

jag tänkte på dig hela dagen
stelnade till när jag såg att jag fått sms från dig
blev sårad över att du inte visste vad det var för dag
du bara pratade på om något oviktigt
som om det vi hade inte betydde något för dig
visst jag hade säkert inte kommit på det själv
på en gång om jag inte tittat i min kalender
där jag skrivit 1 år med mattias
som jag då fick stryka ett streck över

i promise i'm not trying to make your life harder
or return to where we were